Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘systembolaget’

Störtebeker Bock-bier

Störtebeker Bock-bier (6,5%):

Doft: Mandel, mandelmassa, banankaka, rågbröd, choklad
Smak: Rågbröd, banankaka, apelsin, knäck

Pris: 14.90 kr för 330 ml

Superbock. Köp, köp, köp.

Read Full Post »

Till helgen som var hade jag bestämt mig för en snabbvisit i Göteborg, med skjuts och stopp vid min mammas landställe vid Kinnekulle. Planen var att besöka stadens ledande ölkrogar i tur och ordning vid deras respektive öppningstillfällen och att därefter bli packad. Min vän Hugo som jag skulle övernatta hos mötte mig vid Centralen och vi köpte cigaretter och gick till Nordstans röriga (ingen nyhetshylla?!) Systembolag. Jag plockade upp Schlösser Alt, Zeitgeist, 77 Lager och två Twisted Thistle; jag är osäker på om Torpedo fanns, som jag visserligen fann ganska tråkig för sitt slag, för jag glömde bort att söka efter den.

En metallisk Schlösser och en Twisted Thistle senare var vi inne på The Rover och jag hade ett pintglas Oppigårds 7th Anniversary (endast 66 kronor, kändes mycket bra!) framför mig. Ljust rödbrun utsöndrade den en inbjudande doft av passionsfrukt och det var med höga förväntningar jag tippade i mig ölen. Besvikelse. Som så ofta när förhandssnack och arom låter fantasin skena iväg. Tunn, utan beska och över huvud taget alldeles för vek i sin smak, tyvärr var den heller inte tillräckligt ihållande i sin doft – inte som Southern Tier Gemini (en annan öl som också lider av en smak som inte lyckas infria doftens utfästelser) som jag skulle kunna sitta med näsan i under flera timmar.

Ut i kylan igen, nästa anhalt: 3 små rum. Eftersom vi var där fyrtio minuter innan öppning fördrev vi tid på en bänk i Vasaparken, innan Hugos telefon ringde och jag fick gå dit i förväg. Barens namn visade sig vid min ankomst vara av illustrativt slag och såg väldigt inbjudande ut i höstvädret; nedsläckt och med Stevie Wonder i högtalarna. Ölutbudet stod att beskåda i ett stort skåp, en trevlig detalj; kan tänkas särskilt för de utan större kunskap om sortimentet, som tack vare det kan välja efter etikett. Roligare än så skulle jag dock inte tillåtas ha, ty för första gången i min erfarenhet hindrades jag från att köpa öl till följd av min ålder. Åldersgränsen (22 i det här fallet) var här mer än ett par bokstäver på dörren. Ingen Pannepot Grand Reserva 2005 för mig. Strax efter svartnade himlen och lät vad som tycktes vara månader av vattenansamling forsa ner över oss.

Så vi gick till The Rover igen och jag köpte Dugges Nevermind the Bollox!, som doftade gräddkola och inte alls smakade Imperial India Pale Ale. Smått resignerad var jag sedan tvungen att följa med Hugo till Chapmans torg för litet förfest. Jag hade fortfarande vissa förhoppningar om att Brewdog 77 Lager skulle kunna leverera en liten humlekick. Efter att ha druckit den började jag ångra att jag lämnade min flaska Hop-It på landet… Jag kanske inte kan ge den en helt rättvis bedömning då jag drack den direkt ur flaskan men i ärlighetens namn fanns inte en tillstymmelse till potential, dess framträdande karaktär är av kemisk sort, som även jag känner igen från andra ekologiska öl. Zeitgeist var en grinig historia som, om än en smula bättre än 77, jag inte heller tänker upprepa.

När vi senare av en slump hamnade i närheten av Haket (som jag inte hann med tidigare p g a öppettiderna) visade klockan att det ännu återstod en timmas öppettid och jag manade därför på mina vänner att följa med dit. Men femtio kronors inträde för att dricka en öl var inget jag hade lust med. Istället kom jag strax på att jag läst på Svenska Ölfrämjandets hemsida att ett ölställe på Södra Hamngatan inte stängde förrän klockan tre, så därför tog vi vagnen dit bort. Det räckte dock att iaktta spektaklet från trettio meters avstånd för att konstatera att vi hellre skulle gått till Nefertiti eller Sticky Fingers än The Golden Days… De som har varit där sent en lördagskväll får gärna förtälja sina erfarenheter.

Innan vi på söndagen åkte tog bilen hem från landet åkte vi förbi stenbrottet vid Råbäck, för att jag skulle få chansen att utröna platsens lämplighet för en festival:

IMG_6756

IMG_6758

IMG_6815

För tillfället har jag ångest över att inte komma att ha råd med några lagringsobjekt från de kommande Systembolagssläppen, sedan jag blev informerad om att läkemedelsstudien jag eventuellt skulle ha deltagit i är uppskjuten till januari. Men jag funderar på att koka ihop en liten batch Imperial India Pale Ale snart. Helst hade jag velat ha Nelson Sauvin, men den finns inte på Humlegården just nu så jag siktar på Simcoe, någon annan Nya Zeeländare (hade velat testa Riwaka, men jag har inte råd med 500 gram av den också) och helst någon till. Förslag (någon kanske har litet humle som ligger och skräpar)? Pacific Gem ser mumsig ut men är kanske inte riktigt vad jag behöver nu, till en framtida imperial stout däremot… Tänkte köra en bas på pale ale malt och därtill karamellmalt och chokladmalt av något slag.

Åh, vad törstig jag blir.
Här nedan följer en länk till en av Adrian Borlands plattor från tiden efter The Sound. En vacker skiva, i rakt nedstigande led från Shock of Daylight, av en man som gjorde allt för att övertyga sig själv om bättring och en ljus framtid, men småningom föll offer för skiten som vi föds in i:

Adrian Borland and the Citizens – Alexandria

adrian_hand_onder_kin_1987

Read Full Post »

Dagen inleddes med en ballardsk uppenbarelse i trapphuset: den vita undersidan i betong, spiraltrappans graciösa stigning inramad av de kycklinggula väggarna. Vilken morgon!

Under dagen var det också nyhetsläpp på Systembolaget, jag passade därför på att åka dit under lunchen. Southern Hemisphere var slut så jag stod och velade mellan Southern Tiers båda bidrag; Hoppe och Unearthly. Unearthly köpte jag på Ölbutikken när jag gjorde min mor sällskap till Köpenhamn för att se Glasvegas, detta var i mars och jag väntade sen kanske en aning för länge innan jag i slutet av maj öppnade upp flaskan. Den var vid det laget en trött historia (får jag hoppas) utan bett och det vore därför kanske roligt att testa den på nytt för att åtminstone utröna ungefär hur den ska smaka, eftersom den batchen som nått Systembolaget enligt utsago är bryggd i slutet av juni. Hoppe provsmakade jag på Oliver Twist hyfsat nyligen och var om jag inte missminner mig en frisk historia med tydliga nejlikesmaker. En god apertif till december kanske? Om den håller sig så länge det vill säga.

Jag kom fram till kassan med en Hop-it från Urthel och en Herr Frederiksen och Fru Frederiksen från danska Amager. Att Sierra Nevadas Southern Hemisphere var antagligen till det bästa, den lär inte orka många meter med tanke på att den varit ute på banan sen vad, april? Vore dumt att förstöra mitt goda minne av den.

Före mig i kön stod en kostymklädd medelålders man med tre tetror Gredos. Han påvisade ett antal nervositetssyndrom och när killen bakom mig i kön, som istället hade en box Gredos, påkallade mannens uppmärksamhet för att fråga huruvida vinet var gott, då ryckte han till och utropade ”jag vet inte”, innan han samlade sig och ändrade sitt utlåtande till ”jo, jag tycker det är gott”. Om han köper ut åt sina barn kan man väl tycka att han kunde kosta på sig något roligare än Gredos.

Väl åter på jobbet avslutades dagen fint med att en kollega drog igång Flamin’ Groovies – Shake Some Action på sin dator.

Read Full Post »