Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for februari, 2010

I och med februarisläppet här om dagen dök Spendrups nya öl, Pistonhead, upp på Systembolagets hyllor. Enligt egen utsago är det ett riktigt vrålåk vi har att göra med. Det är ”rock’n’roll”, ”traditionellt ölhantverk” och inspirerat av amerikanska mikrobrygder. Den är kaxig, den har humlats med högalfahumle, ett öl bryggt med passion och så vidare.

Jag valde att kombinera ölen med ett mål inköpt på Burger King, som förvisso är mer för extremsport än pompadourer men i all väsentlighet amerikanskt. Hamburgare.

Det första man lägger märke till är som alltid etiketten, som man med tanke på bryggeriets uttalanden får anta är menad att se hård och tuff ut, men den lyckas bara se ynklig ut. Inte särskilt inspirerad.

Färgen på ölet är något mörkare än vanliga, töntiga lageröl, men jag förmodar att det snarare beror på dåligt underhållna kar än gediget hantverk.

Den utlovade ”arom[en] av citrus och grapefrukt” är långt borta, vid första upphällningen går det att hitta en svag, svag humleblommig lukt, utöver den sedvanliga halvunkna eurolagerdoften. Efter tio minuter i glaset känner jag en lätt doft av honung, som jag föreställer mig att en ganska taskig IPA på 6% luktar efter fyra år i skafferiet.

Ölets smak är ungefär vad man förväntar sig när man köper en makrobryggd svensk lager, fast med lite mindre kolsyra. Det finns alltså inte särskilt mycket att säga om den saken.

Full blir man inte heller på 5%, jag räknar med värre efterverkningar från min Burger King-måltid än från ölen. För att säga några ord om måltiden så var den stabilt kryddad, pommes friten var ytterst lätt saltade, precis som jag vill ha det. Däremot stöter jag ofta på problem gällande mina Chili Cheese, där vissa har alldeles för mycket jalapeño i sig, vilket inte faller mig i smaken (inte på grund av hetta).

Men man vet åtminstone vad man får, av både Spendrups och Burger King.

Read Full Post »